Kan man älska islam och samtidigt vara kristen?

En kommunitet i ett gammalt ökenkloster i Syrien, Deir Mar Musa, lever i tron att det inte bara går – det är vägen framåt.

Paolo Dall’Oglio, den italienske jesuitprästen som grundade Deir Mar Musa tillsammans med en syrisk-katolsk vän, hade arbetat för dialog och vänskap redan tidigare, men i klostret fick han också möjligheten att visa en stor gästfrihet.

I kärlek till islam, i tillit till Kristus skrev Paolo Dall’Oglio tillsammans med den franska journalisten Églantine Gabaix-Hialé, och den bygger delvis på dokumentation som han hade blivit ombedd att skicka till Vatikanen – ett försvar för att han satsade sitt liv på att frågans svar var ”ja”.

”När fader Paolo hävdade att det inte enbart är de döpta som innesluts i Guds famn gav han bara uttryck för den tro som kyrkans tidiga teologer på ett självklart sätt höll fast vid. De menade att det eviga Ordet – Logos – genom vilket världen blivit till aldrig kommer att upphöra att vara närvarande i alla kulturer, i alla religioner och ’alla system av tro eller otro’. Att detta eviga Ord blivit människa utesluter inte den mångfald av sätt på vilka det är närvarande, tvärtom innesluter det dem.” – ur Peter Halldorfs förord

Inledning av Samuel Rubenson

Lunds Missionssällskaps skriftserie

***

”Det är med förtröstan på den heliga Andens trohet mot det gudomliga mysteriet, genom alla varianter på kulturell förmedling, som vi ska följa de mest avvikande relationsvägarna utan fruktan. Det betyder inte att vi alltid ska söka samförstånd, att vi till varje pris ska ena det som inte kan enas. Kyrkan måste kunna säga nej, men alltid på ett sätt som bidrar till att människors berättelser tillskrivs ett värde. Sammansmältningen mellan kulturer och religioner pågår vare sig vi vill eller inte, alltså är det bättre att vilja det.” – ur avsnittet ”Kyrkan och synkretismen”

***

Paolo Dall’Oglio, född 1954 i Italien, engagerade sig tidigt i samhällsfrågor och blev präst i jesuitorden. Studier i Mellanöstern ledde honom in i vänskaper med orientaliska kristna och med muslimer. När han som av en tillfällighet upptäckte en klosterruin vid öknens gräns i Syrien fann han också en ny kallelse: att bygga kommuniteten Deir Mar Musa som en plats för gästfrihet och för samtal och gemenskap mellan kristna och muslimer.
Den här boken skrev han tillsammans med Églantine Gabaix-Hialé, och den gavs ut 2009.

Églantine Gabaix-Hialé är journalist och var under en period volontär i kommuniteten Deir Mar Musa. En av hennes arbetsuppgifter där var att fungera som Paolo Dall’Oglios sekreterare, bland annat i hans arbete med att förbereda den dokumentation som Vatikanen hade begärt för att kunna avgöra om kommuniteten kunde vara en del av den katolska kyrkan. Tillsammans skrev de också boken La rage et la lumière – un prètre dans la révolution syrienne. Églantine Gabaix-Hialé har rest och arbetat i Syrien, Irak, Etiopien, Iran, Det heliga landet och Egypten och gett ut boken Dieu au milieu des ruines.

Dolda diamanter