Karmelitisk litteratur
Kända karmeliter är Teresa av Avila, Johannes av Korset, Thérèse av Lisieux ("Lilla Therese"), Edith Stein, Wilfrid Sinissen och kardinal Anders Arborelius. Det var på berget Karmel som de första karmelitbröderna bodde som eremiter på 1100-talet. I Elias efterföljd och anda ville de stå inför den levande Gudens ansikte i ständig bön. Karmelitorden är en av Katolska Kyrkans kontemplativa ordnar.
Den kvinnliga grenen av orden tillkom på 1400-talet. En reform genomfördes på 1500-talet av Teresa av Avila och Johannes av Korset, som bägge berikat Karmels spiritualitet med sina skrifter om det andliga livet och bönens väg till Gud. Teresas ordensgren är spridd över hela världen och räknar nu ca 800 kloster för nunnor och 500 för bröder. De kallas “De oskodda karmeliterna – ocd”.
Före reformationen fanns karmelitkloster i Helsingør, Landskrona, Sæby, Skælskor, Sölvesborg, Varberg, Århus och Örebro. Sedan 1956 representeras orden på nytt i Sverige av karmelitnunnorna i Glumslöv och sedan 1967 också av Karmelitbröderna i Tågarp i Skåne. Nunnorna lever sitt helt kontemplativa liv i klostrets avskildhet (klausur), medan bröderna jämte sitt böneliv i ensamhet även utövar själavård och driver ett reträtthem.
Med tomma händer - Thérèse av Lisieux
Min väg är förtröstan och kärlek – utdrag ur brev
När natten faller på – den inre bönens väg
På detta berg – bön i den karmelitiska traditionen
Sista samtal (lätt defekt upplaga)
Själens dunkla natt (5:e uppl.)
Självbiografiska skrifter
(Ur förordet av Jean Dureau O.P.)