Har kyrkan bättre svar på livets och existensens utmaningar än andra livsåskådningar? Vad innebär det allmänna prästadömet i vår tid? Vad kännetecknar det särskilda prästadömet? Och vilken roll kan kyrkan spela i samhället idag?

Det lutherska skapelseteologiska perspektivet kan hjälpa oss att analysera de frågor som har blivit aktuella i vår tids teologiska debatt: relationen mellan allmänmänsklig och kristen etik, frågan om andligt och världsligt regemente samt relationen mellan de båda prästadömena. Gustaf Aulén och hans yngre kollega Gustaf Wingren står för inspirationen. Deras arbete, som har kommit att kallas Lundateologin, har färgat Svenska kyrkan och dess undervisning sedan första hälften av 1900-talet och blivit grunden för det som många svenskkyrkliga kristna idag ser som en självklar etik.

Johanna Gustafsson Lundberg och Mats Aldén, som själva har fått sin utbildning i Lund, har skrivit den grundbok de har saknat för den teologiska grundutbildningens etikkurser och för fortbildning. De beskriver Lundateologins bakgrund, kännetecken och utveckling fram till idag och karaktäriserar den med hjälp av nyckelbegreppen frihet, omdöme och ansvar.

Johanna Gustafsson Lundberg är docent i etik vid Lunds universitet, arbetar också i Svenska kyrkans teologiska kommitté och har varit redaktör för en rad böcker som används i teologisk utbildning, senast Tro hopp och strävan – Gudsriket som tröst och motiv för handling (tillsammans med Lovisa Nyman).

Mats Aldén är avdelningschef på stiftskansliet i Lund. Han disputerade 2002 på avhandlingen Samvete och samvetsfrihet – en analys av samvetskonflikter i det svenska samhället och av begreppen samvete och samvetsfrihet.

Idealitet som utmanar