Riddarholmens kyrka och kloster: Varför är Sveriges kungar begravda hos franciskanerna?

Franciskanorden bedrev under perioden 1268-1527 en framgångsrik verksamhet i Stockholm. Brödernas gärningar framstår som mycket betydelsefulla för huvudstadens och rikets utveckling under denna tid. Trots det enkla liv som franciskanorden föreskrev var kontakterna med de svenska kungafamiljerna från Folkungaätten till Gustav Vasa täta. Franciskanerna kunde på många sätt tillgodose kungafamiljernas religiösa behov både som biktfäder och genom att erbjuda en gravplats i brödernas klosterkyrka. Valet av den nuvarande Riddarholmskyrkan som folkungarnas begravningskyrka förstärkte Stockholm som rikets centrum och etablering av de nya kungliga dynastin. Franciskanerna var urbant förankrade. De verkade i stor utsträckning bland enkelt folk i städerna men de var beroende av beskydd och gåvor från starka makthavare. I gengäld kunde de erbjuda informationer och postförmedling via sina vidsträckta internationella kontakter med medbröder i andra länder. Deras skrivkunnighet gjorde dem också efterfrågade. Författaren Henrik Roelvink skildrar dessutom på ett initierat sätt brödernas gudstjänstliv, dagliga sysslor, studier, internationella förbindelser samt kontakter med och ansvaret för klarissorna, franciskanernas kvinnliga gren i Klara kloster. Teol. dr. Henrik Roelvink är franciskan och katolsk präst. Boken är inbunden och illustrerad med färgbilder. 199 sidor. [Språk: Svenska]

Titel: Riddarholmens kyrka och kloster: Varför är Sveriges kungar begravda hos franciskanerna?
Förlag: Veritas