Reformationsbibeln - Honungsbrun

Reformationsbibeln försöker hålla sig så nära som möjligt den version av bibelns grundtexter som reformatorerna använde. Man är kritisk till den senare textforskningen och avvisar de äldre handskrifter som upptäckts efter 1500-talet. Därför följer man för Nya Testamentet den svenska ”Karl XII:s Bibel” stadfäst av kung Karl XII 1703, som i sin tur är en revision av Gustav Vasas bibel från 1541, där NT i huvudsak överensstämmer med Olaus Petris och Laurentius Andreæs översättning från Martin Luthers tyska Bibel till svenska 1526 och där Luther och de svenska översättarna utgår från den sk ”Textus Receptus” (som i huvudsak baseras på Desiderius Erasmus utgåvor av Nya testamentet på latin och grekiska från början av 1500-talet). För Gamla Testamentet bygger Reformationsbibeln på den engelska bibelöversättningen ”King James Authorized Version” (KJV/AV), men är ”i vissa delar en direktöversättning från den hebreiska grundtexten”. King James Authorized Version stadfästes av kung Jakob I av England år 1611. GT i kung Jakobs bibel är i sin tur en vidarebearbetning av de tidigare översättningarna the Great Bible 1535 och the Bishop’s Bible 1568 med hänsyn tagen till den sk masorestiska texten (MT or

Titel: Reformationsbibeln - Honungsbrun
Förlag: Svenska Reformationsbibelsällskapet