S:ta Katarina Stormartyren

S:ta Katarina Stormartyren

Ikon, seriegraferad canvas med bronsgrund

storlek

Antalst

Artikelnummer

S602a-5x6mag

Lagerstatus

I lager

Köp 100 för 71 kr/st - spara 25%

Köp 50 för 76 kr/st - spara 20%

Köp 25 för 81 kr/st - spara 15%

Köp 10 för 84 kr/st - spara 12%

Köp 5 för 86 kr/st - spara 9%

Köp 2 för 90 kr/st - spara 5%

95 kr

inkl. moms

Beskrivning

Det är ett arbete från 1700-talet, av den kretensiska hagiografen Viktor. St:a Katarina sitter på en tron, med kungliga kläder, omgiven av sina böcker - antyder hennes visdom och utbildning. Hon håller en palmkvist (symbol för martyriet) och krucifixet, medan bredvid henne är martyriets stora hjul. Den ursprungliga ikonen är utställd i det bysantinska museet i Aten.

Katarina av Alexandria, även Katarina martyren, född cirka 282, död cirka 305, var en egyptisk jungfru som led martyrdöden. Hon är en av de fyra virgines capitales och en av de fjorton nödhjälparna. Katarina av Alexandria vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan. Hennes minnesdag firas den 25 november.

Det saknas historiska källor om Katarina av Alexandria före 800-talet, och historiker har ibland avfärdat legenderna om henne som fiktion. Hennes namn kommer från grekiskans καθαρός, katharós, ’ren’, vilket har tagits som belägg för att berättelsen om denna jungfru var en allegori som kommit att uppfattas som sann. Därför strök Vatikanen hennes namn från helgonkalendern 1969, men det återinfördes 2002.

De äldsta källorna om hennes liv är avfattade på grekiska. Hon har av tradition identifierats med en hos Eusebios omtalad högboren och vacker kvinna i Alexandria, som motstod kejsar Maxentius förförelse och därför berövades sin egendom och drevs i landsflykt. Enligt legenden var hon en 18-årig jungfru av kunglig börd samt av ovanlig skönhet och vishet, som vid en disputation, anordnad på befallning av kejsar Maximianus (enligt andra Maxentius), till kristendomen omvände femtio filosofer, som för sin nya tro led martyrdöden.

Kastad i fängelse för sin tro, omvände Katarina kejsarens gemål, hans fältherre Porfyrios och en mängd soldater, vilka delade de nyssnämnda lärdes öde. Genom ett underverk räddad från döden med stegel och hjul, blev hon slutligen på kejsarens befallning halshuggen.

I närheten av kristenhetens äldsta kloster, grundlagt på berget Sinai av Justinianus I på 500-talet, fann man på 700-talet kvarlevor, som ansågs vara Katarinas. Kroppen skulle ha förts dit av en ängel efter hennes martyrdöd. Stoftet bevaras sedan dess i klostret som till hennes ära kallas Katarinaklostret.

Svärd och hjul är Katarinas helgonattribut, ibland även en segerpalm, en bok eller den ring, med vilken enligt legenden Frälsaren trolovat sig med henne. Hon är skyddspatron för Parisuniversitetets filosofiska fakultet.

I den kristna konsthistorien spelar Katarinalegenden en stor roll. Berömda porträtt av henne har utförts av Caravaggio, Rafael, Rubens, Carlo Crivelli med flera. I Katarinakapellet i basilikan San Clemente i Rom finns en berömd freskcykel med scener ur helgonets liv, utförda av Masolino da Panicale mellan 1428 och 1431. Freskerna visar bland annat Katarina försvarande kristendomen inför de hedniska filosoferna samt Katarinas martyrium.

Legenden om Sankta Katarina är inspiration till balladen Liten Karin. Skyddshelgon förarkivarier, flickor, advokater, bibliotekarier, sjuksköterskor, teologer, filosofer och Universitetet i Paris

(källa Wikipedia)

width="100%" height="500" src="https://www.youtube.com/embed/jIArYY6tGoQ?" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></p>