Kristen dogmatik

Konfessionell Luthersk dogmatik från Missourisynoden i USA. Inbunden i konstläder. 755 sidor. Johannes Theodor Mueller (1885-1967) tjänstgjorde 1920-1964 vid Missourisynodens stora teologiska högskola, Concordia Seminary i Saint Louis, Missouri, från 1931 som efterträdare till Franz Pieper såsom professor i dogmatik. Han utgav ett 50-tal större och mindre skrifter. Hans stora uppgift var bevarandet av arvet från föregångarna. Själv född i Amerika tillhörde han den ännu tysktalande generationen. Franz August Otto Pieper (1852-1931) var född i Pommern och kom 1870 till Amerika. Redan 1878 professor vid Concordia Seminary efterträdde han 1887 C.F.W. Walther som fakultetens rektor och var 1899-1911 som denne även Missourisynodens president. Hans dogmatiska verk visar hans stora kunskaper i den reformatoriska litteraturen, däri inberäknat bakgrunden till Konkordieformeln. I mycket står han i tacksamhetsskuld till sin föregångare Walther, som i viss mening kan ses som den egentlige upphovsmannen till Pieper-Muellers dogmatik. (Kapitlet om Luther och Skriftens inspiration återgår t.ex. nästan helt på Walther.) Carl Ferdinand Wilhelm Walther (1811-1887), prästvigd 1837 i Tyskland, kom 1839 till USA, där han 1847 blev Missourisynodens förste president och 1850-1887 undervisade vid sin skapelse Concordia Seminary i Saint Louis. Den lutherska, bekännelsetrogna teologi som Walther utvecklade, uppfattas ofta felaktigt som ett slaviskt återvändande till ”1600-talets ortodoxi”. Tvärtom kom inträngandet i reformationens teologi Walther trots stor uppskattning i mycket att på några punkter kritiskt behandla det ortodoxa arvet. Dessa självständiga insikter bar frukt i ett vittomfattande författarskap som täcker olika discipliner, och i en kyrklig gärning som synodalpresident, professor och tillika kyrkoherde – eller snarare biskop – för Saint Louis fyra församlingar. Ett tiotal postillor vittnar om en utomordentlig predikobegåvning med centrum i påskpredikan. Walther ivrade för återupplivandet av klassisk, luthersk liturgi och bikt. Innehåll: FÖRORD XI FÖRORD TILL DEN SVENSKA UPPLAGAN XV Teologins väsen och begrepp 3 1. Ståndpunktsförklaring 3 2. Om religion i allmänhet 6 3. Antalet religi oner i världen 8 4. De faktiskt existerande religionernas två kunskapskällor 12 5. Orsaken till förekomsten av partier inom den yttre kristenheten 13 6. Kristendomen som absolut religion 18 7. Den kristna religionen och den kristna teologin 21 8. Den kristna teologin. 21 9. Närmare beskrivning av teologin fattad som skicklighet 23 10. Närmare beskrivning av teologin fattad som lära 26 11. Indelningar av teologin fattad som lära 31 1. Lag och evangelium 31 2. Fundamentala och icke-fundamentala läror 34 Primära och sekundära fundamentala läror 37 Icke-fundamentala läror 40 3. Öppna frågor eller teologiska problem 41 12. Kyrkan och de kyrkliga dogmerna 43 13. Det mål som teologin vill nå hos människorna 47 14. Teologins yttre medel med vilka den når sitt mål hos människorna 49 15. Teologi och vetenskap 50 16. Teologi och visshet 52 17. Teologi och vidareutveckling av läran 57 18. Teologi och lärofrihet 59 19. Teologi och system 61 20. Teologi och metod 65 21. Förvärv av den teologiska skickligheten 69 Den heliga Skrift 73 1. För kyrkan i vår tid är den heliga Skrift den kristna lärans enda källa och norm 73 2. Den heliga Skrift är till skillnad från alla andra skrifter Guds Ord 82 3. Den heliga skrift är Guds Ord därför att den är ingiven eller inspirerad av Gud 85 4. Förhållandet mellan Den Helige Ande och den heliga Skrifts skrivare 90 5. Invändningar mot den heliga Skrifts inspiration 93 6. Historiskt till läran om inspirationen 106 7. Luther och den heliga Skrifts inspiration 109 8. Sammanfattande karakteristik av den moderna teologin i den mån den förnekar Skriftens inspiration 122 9. Följderna av förnekandet av den heliga Skrifts inspiration 125 10. Den heliga Skrifts egenskaper 127 Den heliga Skrifts gudomliga auktoritet 127 Den heliga Skrifts gudomliga kraft. 133 Den heliga Skrifts fullkomlighet 135 Den heliga Skrifts klarhet 136 11. Det historiska vittnesbördet om Skriften 142 12. Den bibliska textens integritet 144 13. Skriften i grundtexten och översättningarna 146 14. Skriftens användning vid avgörandet av lärostrider 147 15. Skriftens auktoritet och bekännelserna 148 16. Skriften och exegesen 151 Läran om Gud157 1. Den naturliga gudskunskapen 157 2. Den kristna gudskunskapen 160 3. Kyrkans kamp för den kristna gudskunskapen 162 Kampen mot förnekare av de tre personerna 162 4. Kampen mot förnekare av den ende Guden 164 5. Invändningar mot homoousin eller mot Guds enhet 166 6. Läran om Den Heliga Treenigheten i Gamla testamentet 169 7. Den Heliga Treenighetens obegriplighet för det mänskliga förnuftet 170 8. Den kyrkliga terminologin i den kristna gudskunskapens tjänst. 175 9. Närmare framställning av Skriftens lära om Guds väsen och egenskaper 184 A. Det gudomliga väsendets förhållande till de gudomliga egenskaperna och egenskapernas förhållande sinsemellan 185 B. Olika uppdelningar av Guds egenskaper 188 Guds negativa egenskaper 189 Guds positiva egenskaper 196 Världens och människans skapelse207 1. Skapelselärans kunskapskälla 207 2. Skapelsens väsen och dess begrepp 207 3. Skapelsens tidsrymd 207 4. Ordningsföljden vid skapelseverket 208 5. Skapelseverket i detalj 209 Den gudomliga försynen eller världens uppehållelse och styrelse215 1. Den gudomliga försynen som begrepp 215 2. Den gudomliga försynens förhållande till causae secundae 216 3. Den gudomliga försynen och synden 217 4. Guds tillåtelse av synden 218 5. Den gudomliga försynen och den mänskliga friheten 219 Om änglarna221 1. Tidpunkten för änglarnas skapelse 221 2. Änglarnas namn 221 3. Änglarnas beskaffenhet och förmögenheter 222 4. Änglarnas antal och skillnaderna mellan dem 223 5. Goda och onda änglar 224 6. De goda änglarna och deras verk 224 7. De onda änglarna och deras verk 225 Läran om människan 229 A. MÄNNISKAN FÖRE SYNDAFALLET 229 1. Skapelsen till Guds avbild 229 2. Innehållet i gudsbilden. 229 3. Gudsbilden i vidare och egentlig mening 230 4. Gudsbildens förhållande till den mänskliga naturen 231 5. Gudsbildens omedelbara följder för människan 232 6. Gudsbildens ändamål 232 7. Kvinnan och gudsbilden 233 B. MÄNNISKAN EFTER SYNDAFALLET 234 a. Synden i allmänhet. 235 1. Syndens begrepp 235 2. Lagen och synden 236 3. Kunskapen om Guds för alla människor bindande Lag 237 4. Syndens orsak 238 5. Syndens följder 239 b. Arvsynden 241 1. Begreppet arvsynd 241 2. Arvfördärvets inverkan på människans förstånd och vilja 243 3. Arvfördärvets negativa och positiva sida 245 4. Arvfördärvets subjekt 246 5. Följderna av arvsyndens fördärv 246 c. Verksynderna 250 1. Verksyndernas namn och begrepp 250 2. Verksyndernas orsaker 250 3. Skriftens lära om anstöt 252 4. Skriftens lära om frestelsen 253 5. Indelningar av och olika beteckningar för verksynderna 253 Om Guds saliggörande nåd263 1. Nådens nödvändighet 263 2. Den saliggörande nådens begrepp 264 3. Den saliggörande nådens egenskaper 269 4. Den kyrkliga terminologin beträffande Guds nådevilja 276 Läran om Kristus 283 I. LÄRAN OM KRISTI PERSON 284 1. Kristi sanna gudom 284 2. Kristi sanna mänsklighet 288 3. Den personliga föreningen. 298 4. Naturernas gemenskap. 308 5. Egenskapernas meddelelse 312 Det första slaget av egenskapernas meddelelse (Genus idiomaticum) 314 Det andra slaget av egenskapernas meddelelse (Genus maiestaticum) 318 Det tredje slaget av egenskapernas meddelelse (Genus apotelesmaticum) 338 II. LÄRAN OM KRISTI TILLSTÅND 346 1. Kristi förnedrings och upphöjelses begrepp och väsen 346 2. De enskilda delarna i förnedringen och upphöjelsen 358 III. LÄRAN OM KRISTI VERK 364 Kristi profetiska ämbete 367 1. Utövandet av det profetiska ämbetet i förnedringens tillstånd 367 2. Utövandet av det profetiska ämbetet i upphöjelsens tillstånd 369 Kristi översteprästerliga ämbete 370 1. Kristi översteprästerliga ämbete i förnedringens tillstånd 370 2. Den ställföreträdande tillfyllestgörelsen 371 3. Den objektiva och den subjektiva försoningen 372 4. Invändningar mot den ställföreträdande tillfyllestgörelsen. 375 5. Historisk överblick av läran om den ställföreträdande tillfyllestgörelsen 378 6. Kristi aktiva lydnad 381 7. Kristi offer och Gamla testamentets soningsoffer 384 8. Åt vem och för vem Kristus har framburit tillfyllestgörelse 385 9. Det översteprästerliga ämbetet i upphöjelsens tillstånd 387 Kristi konungsliga ämbete 389 Villoläror om Kristi konungsliga ämbete 392 Frälsningens meddelelse.395 Sammanfattande framställning. 395 Vikten av rättfärdiggörelsen genom tron. 399 Den saliggörande tron 402 1. Den saliggörande trons enda objekt är evangelium 403 2. Den saliggörande tron är hjärtats förtröstan, ”fiducia cordis” 405 3. Den saliggörande tron är personlig tro, ”fides specialis” 408 4. Den saliggörande tron är en trosakt, ”fides actualis” 409 5. Den saliggörande tron är blott instrumental 412 6. Den saliggörande tron är direkt tro, ”fides directa” 415 7. Den saliggörande tron och vissheten om nåden 416 8. Den saliggörande tron är tron på den i evangeliets ord framräckta nåden 417 9. Barnens tro 418 10. Olika betydelser av ordet tro och terminologiska frågor. 419 Uppkomsten av tron på evangelium eller läran om omvändelsen 420 1. Vari omvändelsen består 421 2. Omvändelsens verkande orsak. 422 3. De medel genom vilka omvändelsen äger rum 425 4. De inre processerna vid omvändelsen 425 5. Omvändelsen sker på ett ögonblick 426 6. Omvändelsen kan hindras av människan 428 7. Transitiv och intransitiv omvändelse 429 8. Fortsatt omvändelse 429 9. Upprepad omvändelse 430 Invändningar mot Guds allenaverksamhet i omvändelsen 432 Förmenta skäl mot Guds allenaverksamhet i omvändelsen 432 De verkliga skälen för bekämpandet av Guds allenaverksamhet i omvändelsen 437 Synergismens skadlighet 438 Synonymer till ”omvändelse” 439 Rättfärdiggörelsen genom tron. 443 1. Rättfärdiggörelsen sker utan lagens gärningar genom tron 443 2. Skriftens polemik mot inblandningen av gärningarna i rättfärdiggörelsen 445 3. Förutsättningarna för rättfärdiggörelsen genom tron utan Lagens gärningar. 445 4. Rättfärdiggörelsens centrala ställning 447 5. Den faktiska överensstämmelsen bland alla kristna om artikeln om rättfärdiggörelsen 448 6. Skadligheten av att fara vilse i läran om rättfärdiggörelsen genom tron 450 7. Den kyrkliga terminologi som säkerställer läran om rättfärdiggörelsen 451 8. Rättfärdiggörelse genom gärningar 457 9. Läran om rättfärdiggörelsen och skiljandet mellan Lag och evangelium 459 10. Rättfärdiggörelsens visshet 460 11. Läran om rättfärdiggörelsen och dess bestridande. 461 Det kristna livet eller helgelsen och de goda gärningarna 463 1. Helgelsens begrepp 463 2. Helgelsens väsen i trängre mening till skillnad från rättfärdiggörelsen 464 3. Förhållandet mellan rättfärdiggörelsen och helgelsen i trängre mening 465 4. Helgelsens verkande orsak 470 5. De inre skeenden, under vilka helgelsen äger rum 470 6. De medel genom vilka helgelsen sker 472 7. Helgelsens och de goda gärningarnas nödvändighet. 473 8. Helgelsens ofullkomlighet 480 9. De goda gärningarnas kvalitet och kvantitet. 483 De goda gärningarnas norm 484 Goda gärningar görs med en villig ande 486 Hedningarnas goda gärningar 487 De kristnas goda gärningars kvalitet 488 De goda gärningarnas kvantitet 489 10. De goda gärningarnas lön 492 11. De goda gärningarnas stora värde 495 12. Påvedömet och de goda gärningarna 496 13. Den moderna protestantiska teologin och de goda gärningarna 500 14. Det kristna livet och korset 500 15. Det kristna livet och bönen 504 16. Det kristna livet är ett liv i väntan på den yttersta dagen 508 Ståndaktigheten till saligheten 511 Den kalvinistiska läran om ståndaktigheten 511 Den synergistiska läran om ståndaktigheten 512 Nådemedlen517 Nådemedlen i allmänhet 518 Alla nådemedel har samma ändamål och samma verkan 520 Sakramentens antal 522 Villoläror om nådemedlen 523 Den romerska kyrkans lära om nådemedlen 523 De kalvinistiska reformertas lära om nådemedlen 524 Synergisternas lära om nådemedlen 526 Läran om nådemedlen hos alla förnekare av satisfactio vicaria 528 Nådemedlen och svärmarna 529 Förnekandet av nådemedlen i de kristnas personliga liv. 531 Vikten av den kristna läran om nådemedlen 532 Den reformerta läran om nådemedlen och skriftbeviset 535 Luthers lära om nådemedlen i dess förhållande till medeltidens och de reformertas lära om nådemedlen 542 Nådemedlen i avlösningens form. 543 Några anmärkningar till läran om nådemedlen 550 Gamla testamentets nådemedel. 553 Nådemedlen och bönen. 555 LAG OCH EVANGELIUM 557 1. Begreppen Lag och evangelium 558 2. Vad som är gemensamt för Lag och evangelium 559 3. Lag och evangelium som motsatser 561 4. Lag och evangelium i sin förbindelse med varandra 565 5. Svårigheten att skilja mellan Lag och evangelium 568 6. Vikten av att skilja mellan Lag och evangelium 570 7. Förnekare av skillnaden mellan Lag och evangelium 572 DOPET 575 1. Dopets gudomliga ordning 575 2. Dopets materia. 577 3. Vad som gör dopet till dop (forma baptismi) 578 4. Dopets nådemedelskaraktär 580 5. Dopets bruk 587 6. Dopets objekt 588 7. Dopets subjekt eller vem som skall döpa 590 8. Dopets nödvändighet 591 9. Dopritualen 592 10. Johannesdopet 594 NATTVARDEN 595 1. Nattvardens gudomliga ordning 595 2. Nattvardens förhållande till de övriga nådemedlen 597 3. Skriftens lära om nattvarden 598 4. Överblick över de olika nattvardslärornas relation till nattvardsorden 616 5. Olikheterna i nattvardsberättelsernas ordalydelse 620 6. Nattvardens materia 621 7. Vad som gör nattvarden till nattvard 628 8. Nattvardens syfte 633 9. Vem som skall admitteras till nattvarden 638 10. Nattvardens nödvändighet 643 Den kristna kyrkan645 DEN ALLMÄNNELIGA KYRKAN 645 1. Begreppet ”den kristna kyrkan” 645 2. Villoläror om kyrkan 648 3. Den kristna kyrkans egenskaper 652 4. Den kristna kyrkans höghet och härlighet 655 5. Kyrkans uppkomst och dess upprätthållande 657 LOKALKYRKORNA 660 1. Begreppet lokalkyrka eller lokalförsamling 660 2. Lokalförsamlingarna är en gudomlig ordning 661 3. Renläriga och kätterska kyrkor 662 4. Även i kätterska kyrkor finns Guds barn 663 5. Kyrklig gemenskap med kätterska kyrkor är emot den gudomliga ordningen (Unionism) 664 6. Schismatiker eller separatister 666 7. Den kristna kyrkans representation 666 Det offentliga predikoämbetet 673 1. Begreppet ”predikoämbete” 673 2. Förhållandet mellan det offentliga predikoämbetet och alla kristnas andliga prästadöme 674 3. Det offentliga predikoämbetet är inte någon mänsklig utan en gudomlig ordning 676 4. Det offentliga predikoämbetets nödvändighet 681 5. Kallelsen (vocatio) till det offentliga predikoämbetet 682 6. Prästvigningen 685 7. Det offentliga predikoämbetets förvaltare utgör inte ett särskilt andligt stånd skilt från de kristnas stånd 686 8. Predikoämbetets makt (potestas) 689 9. Kyrkans tjänares förhållande sinsemellan 690 10. Predikoämbetet är det högsta ämbetet i kyrkan 690 11. Antikrist 691 Den eviga utkorelsen 699 1. Den eviga utkorelsens begrepp 699 2. Det rätta betraktandet av den eviga utkorelsen 701 3. Den eviga utkorelsens objekt 703 4. Vissheten om den eviga utkorelsen 704 5. Trons relation till den eviga utkorelsen 708 6. Syftet med läran om den eviga utkorelsen 712 7. Det finns inte något vredesval eller någon predestination till fördömelse 715 8. Orsaken till villfarelse i läran om den eviga utkorelsen 721 De yttersta tingen723 1. Den timliga döden 723 2. Själarnas tillstånd mellan döden och uppståndelsen 726 3. Kristi återkomst 728 4. De dödas uppståndelse. 740 5. Den yttersta domen 743 6. Världens undergång 745 7. Den eviga förtappelsen 746 8. Den eviga saligheten. 750

Titel: Kristen dogmatik
Förlag: Din Bok - Församlingsförlaget